Hamnförvirring när jag åker Stena Gothica till Hangö

I våras släppte Stena Line nyheten att de skulle öppna upp en av sina fraktlinjer för vanliga passagerare. Sedan i april i år är därför destinationen Hangö, som säkert inte många svenskar känner till, nu betydligt mer lättillgänglig.

Hangö. Hanko på finska, är Finlands sydligaste stad och ska också vara den soligaste. Det märkte jag tyvärr inget av när jag var där och prickade in en av de få mulna dagarna. Det gjorde inget. Min trevliga ciceron för dagen, Kira Marschan – Hangö turistchef – sken och gav värme så det räckte. 🙂 Och så kändes faktiskt hela Hangö trots grå himmel; varm och inbjudande. Jag blev charmad och vill redan se staden igen i solsken och testa alla de där stränderna. Särskilt som Hangö ska ha hela 30 km sandstränder totalt. Lite att välja på med andra ord!

Men låt oss ta allt från början. I slutet av förra veckan rullade jag iväg mot Nynäshamn en sen eftermiddag. Jag bor strax utanför Stockholm så det tar bara cirka en timme. Incheckningen var 1,5 timme före avgång, det vill säga kl. 18.30 (fartyget avgick kl 20) och jag var precis i tid. Det var bara det att hamnen var helt tom. Det stod inget fartyg där!

Inte drama igen!

Denna gång reste jag på egen hand vilket betyder att det blev till att resonera med sig själv: ”vad kan ha hänt?”, ”vad har jag nu blandat ihop?”, ”tänk om jag bara faktiskt hade läst bokningen när jag fick den” osv. 😉 Ganska snart kom jag på att fartyget – som denna kväll var Stena Gothica som varvar med Stena Urd – avgick från Norvik. Jag kände till den nya hamnen och även var den låg. Det var inte många minuter bort så jag körde dit.

Väl framme hittade jag en fil för destinationen Hangö. Men någon kö var det inte, den var tom. I filerna bredvid mig, de som skulle till Ventspils, var det gott om bilar men inte till Hangö. Jag visste heller inte om jag skulle köra fram till tjejen i luckan eller vänta på att bli framvinkad (det fanns en stor stängd grind precis efter så det såg ut som att de inte öppnat incheckningen än) men så fick vi ögonkontakt och hon vinkade till mig att köra fram.

”Åh vi har ringt dig flera gånger…” sa tjejen i luckan.
Det visade sig att det var så få som skulle åka till Hangö denna kväll att alla utom jag redan var ombord. De hade ringt för att få veta om jag var på väg, för fartyget ville komma iväg tidigare.

Ruggig hiss, fräsch hytt

Att ta sig ombord var lätt, en cyklande tjej i hjälm och gul väst, visade vägen och väl ombord var det helt tomt på lastdäck sånär som på ett par lastbilar och en annan personbil.

Fram till i april i år var det bara de som kunde köra ombord; lastbilarna. Här ska jag också passa på att nämna att man som ”vanlig passagerare” (alltså inte lastbilschaffis) måste ha ett fordon med sig. Bil, motorcykel, vanlig cykel. Fotgängare är inte tillåtna i hamnområdena vare sig i Nynäshamn eller Hangö.

Efter att ha åkt en hiss som kändes som något ur en Halloween-upplevelse, upp till däck 6, blev allt bättre. Jag fick min hyttnyckel i receptionen, checkade in i en enkel men fräsch tvåbäddshytt och fick veta att middagen skulle börja serveras om bara 10 minuter.

Hemlagad middagsbuffé

För mig, som alltid har mycket att göra när jag just kommer ombord, blev det lite stressigt men jag hann utan problem att äta innan allt dukades undan. Först ville jag filma och fota hytten.

Där fanns en underslaf och en över, ett litet bord och en stol, en väggfäst tv som jag hörde senare inte fungerar (jag testade dock aldrig), ett stort fönster, två skåp att förvara tillhörigheter i och ett litet badrum med dusch, handfat, wc och tvålbehållare på väggen. Sängen var bäddad och det fanns även en handduk.    

Jag hann med en sväng ute på däck också vilket ni kan se på filmen här under (bara klicka på bilden), men sedan fick jag skynda till restaurangen för att hinna äta. Såväl middag som frukost har öppet en timme fick jag veta, sedan stänger de.

Priset för middagen är nu 40 euro, kanske det kommer att justeras när passagerartrafiken kommer igång så ta det med en nypa salt. I det ingick en buffé att förse sig av; enkel mat men vällagad och god, och framförallt lagad ombord – inget ”prefab” vilket jag uppskattade.

Restid: 13 timmar

Det fanns grönsaker och soppa, torsk under osttäcke, fläskkött och biff, kycklingben i tomatsås och en krämig kycklinggryta med champinjoner som blev min favorit. Till det kunde man få både ris och potatis med mera, och det var bara att ta om ifall man behövde. Två slags juicer ingick också (alkohol kostade extra men var hyfsat billigt). En kaka till dessert fanns också liksom kaffe och té. Ingen risk att gå hungrig därifrån alltså!

Intill de ganska få sittplatserna (fartyget tar som max 186 passagerare) finns också en liten bar och stora fönster så att man kan se ut. Intill ligger en lounge, det låg lite spel på en hylla och här slog jag mig ner efter middagen med en kopp te och bara njöt av att blicka ut över skärgården.

Det blev tidigt i säng vilket bara var skönt, jag ville vara pigg inför nästa dag då jag skulle se och upptäcka Hangö. Överfärden tar totalt 13 timmar och kl 10 finsk tid, efter lite stärkande frukost, var det dags att rulla av.

Ett mission impossible

Eftersom jag har lagt Hangö-besöket i ett eget inlägg (läs ”10 tips på saker att göra i Hangö”) så går vi direkt på hemresan så ligger allt om denna över- och hemfärd med Stena i ett och samma inlägg. Och det blev dramatiskt igen, haha!

Trots att min dag i Hangö hade startat med gott om tid blev det så klart snävt på slutet. När jag klev in på Regatta Spa (dagens sista punkt på programmet) hade jag precis en timme innan jag skulle checka in för återfärd mot Nynäshamn. Ja, en timme. Ni hör själva. Och ni som är frekventa spabesökare vet att det inte går, spa och avslappning tar tid. För att inte tala om att man ska klä av och på sig, duscha och byta om etc. både före och efter.

Men att avstå och missa en upplevelse? Nä…det finns sällan i min begreppsvärld, haha, så även om jag också visste att det var ett mission impossible som förmodligen skulle gå fel på någon punkt så valde jag att inte lyssna på mitt bättre vetande jag. Men det som gick fel var inte alls det jag trodde…

Frågetecknen hopar sig

När det var en kvart kvar tills att jag borde checka in (vilket alltid är 90 minuter innan, och hemfärden avgick 18.30 så kl 17 var det alltså dags för incheckning) stod jag fortfarande inne på spa i badkläder och sparock och hade en fotosession. Tipsoptimist? Jag? Jag förstår inte vad ni menar… 😉 Skämt åsido, det ordnar sig alltid. Och om man slår världsrekord i snabbduschning, skippar att kamma sig och bara rafsar ihop sina tillhörigheter och drar – ja då går det att hinna.

Jag var nog bara 5-6 minuter sen i alla fall när jag stod vid den lilla hamnkuren med bommar i Frihamnen som jag trodde var min incheckningspunkt, precis som det varit i Nynäshamn.

Killen i kuren såg frågande ut. Vad ville jag, ungefär? ”Hej, vad vill du se?” undrade jag. ”Pass? Mitt boardingkort? Bokningen?” Det gjorde mig lite nervös att inte han vägledde mig eller sa något, och när han gjorde det lugnade det mig inte direkt: ”jag vet inget om någon passagerare eller personbil…”.

Total hamnförvirring

Båda av oss såg lika frågande ut och jag undrade om inte Stena Gothica låg där borta i hamnen i slutet av vägen? Du kan ju åka dit och kolla, tyckte killen, och jag blev förbisläppt. Stora frågetecken alltså, något var fel kände jag men vad?

När jag fick se fartyget förträngde jag allt det dock och fick snart rulla på. Lycklig och lite full i skratt spelade jag in en liten ”segersnutt” på däck vid bilen att jag hunnit trots mitt sena spabesök, med rufsigt hår som enda ”pris”…det var först när jag kom upp till receptionen som dramat började.

”Åh! Där är du! Vi visste inte om du var ombord eller inte, du måste ner igen!” rabblade de hastigt ur sig i receptionen, uppenbart väldigt stressade. Vad de menade med ”ner” förstod jag inte, det lät som ner på däck, så jag fick lämna min väska på deras kontor och sedan gick vi ner alla trappor igen till bildäck.

Väl där visade det sig att jag skulle ner ännu mer, ner som i AV FARTYGET. Min mobil som satt på en selfiepinne hade jag slängt överst i väskan för att den inte fick plats i handväskan så jag kunde inte dokumentera denna del av äventyret, än mindre checka bokningen för det jag nu började undra var: hade jag missat viktig information i bokningen?? Och vart blev jag nu förd…?

Från en hamn till en annan

En man kom med minibuss och körde iväg med mig, det var en inte så lite underlig känsla eftersom jag hade både min bil och bagage kvar ombord, men eftersom alla var vänliga och hjälpsamma litade jag på dem. Under färden började min tillfälliga vägledare att förklara denna hamnförvirring: Hangö har nämligen två hamnar – Västra hamnen och Frihamnen – och oavsett vilken man kommer in i eller åker ifrån, så ska alla checka in först på Stena Lines kontor i Västra hamnen ett par kilometer bort!

Tydligen skulle jag tidigare inte alls ha blivit insläppt, vare sig in i hamnområdet eller ombord – de tyckte det var ett mysterium hur jag lyckats ta mig ända dit utan att vara incheckad och denna säkerhetsbrist är något Stena Line nu kommer att se över. Jag hade ju verkligen helt ovetandes bara rullat in och på…alla grindar stod öppna, förmodligen för att jag anlänt i ett exakt ögonblick då de öppnat för någon lastbil.     

När jag var incheckad blev jag körd tillbaka, åkte upp till receptionen igen, hämtade min väska och begav mig till min hytt och pustade ut! Vilken galen händelse! Och det måste poängteras: när jag väl fick se över bokningen stod inget alls om detta på den, tvärtom hade sträckan ”Hangö – Nynäshamn” fått samma text som motsatt väg så allt var helknas.

Somnar matt och mätt

På hemvägen hade jag en familjehytt med fyra bäddar på däck 5, riktigt rymlig men med ett litet fönster och kall som sjutton. Trots att jag vred på luftkonditioneringen till 25-30 grader fick jag sova med kläderna på, det var iskallt. Jag har framfört detta ombord, hoppas de kan göra något åt det.

Till middag blev det kalkon med matvete, en rödbetssallad och buljongsoppa samt en bit hembakad äppelkaka till efterrätt.

Den kvällen passade jag också på att kika in i fartygets lilla bordershop. Det är inte en taxfreebutik men den säljer ändå parfymer och godis, några få leksaker och prylar, läsk och sådant. Den har öppet en timme efter middagen, men de kan också låsa upp om man ber dem.

Väl framme i Nynäshamn igen blir det ett lite bryskt avslut (särskilt om man som jag åt frukost också) för redan kl 06.30 är det dags att rulla av. Jag tror jag vaknade kl 04.30…zzz….

Det var en matt men glad Heidi som smög in i huset hemma medan resten av familjen fortfarande sov. Mer om själva Hangö i nästa inlägg!

Snabbfakta om linjen Nynäshamn-Hangö

• Startade den 1 februari 2022
• Tar passagerare med bil, MC eller cykel från 1 april 2022
• För närvarande tre avgångar per vecka i vardera riktningen
• Full trafik med två färjor och dagliga avgångar från slutet av maj 2022
• Trafikeras av Urd och från maj även Stena Gothica, som vardera har 1 600 lastmeter och tar 186 passagerare
• Överfartstid 13 timmar
• Prisex: från cirka 925 kr per person t/r vid delad insideshytt med cykel, och cirka 1220 kr för motsvarande med bil.
• Boka på stenaline.se

Följ Seafun för att inte missa nästa spännande äventyr!

Vill ni följa mig lite i ”realtid” så att säga när jag är ute på sådana här äventyr, följ Seafun på Instagram (@seafun.se).

Passa gärna på att prenumerera på YouTube-kanalen också så att ni inte missar någon av de kommande filmerna. Och gillar ni vad jag gör så tryck gärna dit en tumme upp – gör mig både glad och är en bra indikation på vad ni gillar.

En kommentar skadar aldrig heller, i alla fall inte om den är av det vänliga, konstruktiva slaget… 😉

Vad är ni nyfikna på att veta mer om eller se mer av framöver?

Gillar ni själva att ta bilfärjor på semestern som denna?

Lämna en kommentar här nedan!