I slutet av januari var jag iväg på ett riktigt vinteräventyr i Norge. Nämligen en kryssning från Tromsö till Kirkenäs med fartyget Havila Capella. Till den som vill läsa har jag skrivit en full recension av Havila Capella, för er andra kan jag bara dra några fakta lite snabbt. 🙂
Havila Capella är det första av totalt fyra systerfartyg i det nya rederiet Havila Kystrutens flotta. De vann en upphandling om att få börja dela sträckan mellan Bergen och Kirkenäs med Hurtigruten som haft lite av monopol på detta i 18 år!
Havilas affärsidé är att ha premiumfartyg som drivs på det mest möjliga, miljövänliga sättet. Jag säger möjliga för ofta handlar det i praktiken om att produktion och distribution av bränsle som naturgas (LNG) ska finnas och fungera.
Utsläppsfri drift är möjlig
Havila Capella (och hennes systerfartyg) har också världens största batteripaket för passagerarfartyg vilket gör att hon kan gå helt utsläppsfritt och tyst in i fjordarna i Norge. Det fina med detta är att norska Stortinget beslutat att just det blir ett krav från 2026.
Att de boende längs kusten och i fjordarna störts av när gigantiska fartyg lagt till och sprutat ut tjock rök av dieselbränslet de går på, är inte svårt att förstå. Samtidigt bidrar alla turister som kommer med dessa fartyg till ekonomin…
Svår ekvation, men som nu alltså verkar få – om inte en lösning – så i alla fall en form av lättnad. Att Havila går i bräschen och visar att denna teknik är möjlig känns som ett viktig steg i rätt riktning för hela kryssningsindustrin.
Kan man få allt?
Det var många år sedan redan när jag faktiskt störde mig på – och blev mäkta förvånad – varje gång något rederi slog på stora trumman för ett nytt fartyg och de INTE byggde dem för att drivas av något annat än traditionellt bränsle (”tjockolja”). Varför inte bygga för framtiden?? Kanske handlar det om ekonomi, men det handlar då inte om teknik längre!
Ok, vi lämnar denna diskussion därhän så länge för det jag hade tänkt att gå in på var min upplevelse av fartyg och själva kryssningen. Det kan vara gott att känna att den resa man gör inte tär på miljön, men hur många är beredda att göra det på bekostnad av en härliga kryssning, fin komfort och god mat när man kryssar? Nej, inte många, då känner man säkert att man lika gärna kan stanna hemma. I Havilas fall verkar man som tur är ha förstått detta.
Även om Havila Capella inte är något kryssningsfartyg i traditionell bemärkelse såsom många av oss är vana vid från Medelhavet, Karibien osv. (med casino, shower, multipla barer och restauranger, häftiga aktiviteter mm) så går det sannerligen ingen nöd på en ombord.
Maten, halva anledningen
Fartyget har visserligen transporttrafik och pendlare längs kustens 34 hamnar, men jag skulle inte beskriva känslan som ”färja”. Hytten var mycket bekväm och maten sticker verkligen ut. Deras eget mål är att maten ska vara halva anledningen till att kryssa med Havila Kystruten och med det tycker jag att de har lyckats.
Kanske är det inte så konstigt att man får en matupplevelse i världsklass när den kulinariske ledaren är norsk guldmedaljör i matlagning. Gunnars Hvarnes är kulinarisk ledare och den som satt menyerna bakom detta ”tänk”. står bakom.
Så för att sammanfatta varför jag var nyfiken på Havila Kystruten:
- ett nytt rederi som året om trafikerar norska kusten,
- dessutom (delvis) utsläppsfritt,
- nyfikenhet på komforten ombord,
- den haussade maten,
- vilka kryssningsutflykter kan man göra vintertid i Norge,
– det var ungefär mina anledningar att vilja testa på detta rederi!
Mer om allt detta i nästa inlägg där jag börjar med upplevelserna där kryssningen startade; i Tromsö i Norge.
Om du vill, kan du även följa, prenumerera, gilla och kommentera Seafuns artiklar, bilder, videor mm på Facebook, Instagram och YouTube.