Jag har inte kryssat med Hurtigruten. Så nu var det sagt. Grejen är att när alla runt omkring en kallar en för kryssningsexpert känns det som att det förväntas att man kryssat med ”alla”. Och det kan bli pinsamt, för att inte tala om pressande…
I fallet Hurtigruten gjorde jag ett par ytliga bekantskaper med några fartyg för flera år sedan då de visades upp i Stockholm. Ska jag vara helt ärlig kände jag mig mer avskräckt än nyfiken. Fartygskorridorerna och hytterna var ganska grå och nakna som jag minns det. Inga direkta aktiviteter, inga imponerande matsalar eller barer (inte såsom jag minns det i alla fall). Ett par överhörda historier om sjögång på det och jag vände blicken åt annat håll. Länge, tills nu…
Idag var jag på ett pressmöte med nämnda rederi. Inbjuden av pålitlig källa gick jag förstås dit. Och denna gång ska jag medge att intresset väcktes. Rederiet har visserligen inte tänkt att byta design ombord, men de verkar ha insett att de behöver stärka sin ombordupplevelse (sedan kanske de delvis gör det med iland-upplevelser men ändå…). Något är nämligen på gång, ja mycket till och med. Men, innan jag fortsätter, ta och titta på den här filmen:
Det var inte så mycket vad som sas på det här mötet idag som fick mig att ändra inställning, snarare hur det sas. Jag är verkligen en person och resenär som måste ha en kontext, ett sammanhang för mina resor – för att liksom kalibrera mina sinnen, veta vad jag håller på med. När Hurtigruten fått kläm på hela sin varumärkesportfölj kommer de vara glasklara, spjutspetsvassa. Och det som framförallt lockade mig idag var detta:
Äktheten
Att paketera ”äkta upplevelser” för resenärerna kan faktiskt ha en djupare effekt än det kanske låter. Vi nordbor tycker inte det är så märkvärdigt att gå ut i skogen och plocka bär, men tänker er en amerikan som får en hink i handen och bär tillbaka den full med egenplockade guldgult lysande hjortron – som han sedan får koka till sylt i köket ombord!
De nordiska årstiderna som exotisk upplevelse
Norrskenet. Midnattssolen. Solförmörkelse (sker i mars på Svalbard)! På vissa kryssningar ska man till och med kunna uppleva tre årstider på samma resa. För dem i de delar av världen där det är sommar året runt är detta något minst sagt exotiskt. Tydligen anser japanerna att ser man norrskenet ger det friska barn, för att inte tala om ifall barnen så att säga ”produceras” i norrskensljus…!
Stillheten som något positivt
När deras nya försäljningsdirektör Magnus Wrahme – med 13 år på aktivitetsrederiet nummer ett Royal Caribbean bakom sig – berättade om sin egen första resa med Hurtigruten var det inte utan att jag log. Han hade först hamnat i chock (förmodligen panik gissar jag…) över att det inte hände något ombord. Bara sitta i en solstol och titta på utsikten som stilla passerade förbi?! Men sedan hände något, den där händelselösheten slog förmodligen ner som en bomb i hans överstimulerade hjärna. Om ett lugn la sig vet jag inte men han sa att han tänkt ”wow” i alla fall, och fattat grejen 🙂 .
Just det där sista ska jag erkänna att jag tänkt på också. Usch vad tråkigt utan något att göra ombord, inget spa, ingen show, inget stort restaurangutbud. Nu tänker jag tvärtom. Vad skönt att allt bara är stilla. Det blir som en mindfulnesskryss, en yogaresa, en själslig eskapad som kommer få ordning på mina snabba hjärnsynapser :-). Tyvärr kan jag inte gå så långt som att säga att jag skulle ta en digital detox (jag skulle ju jobba ombord) men visst hade det varit passande och härligt?
Nu känner jag att jag bara längtar. Längtar upp till allt det där magiska långt upp i norr. Jag tror det är en resa som kan påverka ens innersta mer än man tror, om man bara är öppen för det och låter det ske.