Restaurant Todd English

Todd English, portrait

En sugande blick fångar min utanför Britannia Restaurant på Queen Mary 2. Mannen är ruskigt snygg, men tyvärr bara en meter hög och av papper. Hans ansikte sitter på en skylt som gör reklam för gourmetrestaurangen ombord, namne med mannen på bilden: Todd English.

Tydligen har han hamnat på People Magazines lista över världens 50 snyggaste människor. Det förvånar mig inte. Men det är inte hans ljuva yttre som gjort honom beryktad utan det han med mycket kreativitet och finess kokar ihop i sina kastruller.

Todd English är en amerikansk kändiskock  med en rad utmärkelser och priser bakom sig. Han har skrivit flera kockböcker, har en egen lifestyle-kollektion med olika produkter för kök och hem samt driver flera egna restauranger. Dessutom har han en egen tv-show;  Food Trip with Todd English.

Trots många framgångar fanns det en sak till han drömde om; en egen restaurang till havs.

IMG_5684_1

Det flytande varianten av Restaurant Todd English fanns tidigare på två av Cunards tre fartyg; Queen Victoria och Queen Mary 2, numera bara på QM2. Därför kändes det extra exklusivt att vi lyckades boka in oss där en kväll när vi nu nyligen var ombord!

Restaurangen ligger i aktern på däck 8. För att nå entrén går man först igenom en grind och ett speciellt inrett ”förrum” med mustiga färger och en air av Mellanöstern. För att få äta här betalar man först en extra bokningsavgift på 26 USD per person. Väl där betalar man en även mindre summa per rätt; ungefär 5-7 USD per förrätt och mellan 16-18 USD per varmrätt.

IMG_5691_1

Vi kom med barnvagn och vår son. Att ta med barn på en flott restaurang känns inte självklart, särskilt inte om barnet ifråga är 4, väldigt aktivt, grinigt kvällstid och gärna börjar med att dra av sig skor och kliva runt i soffan för att kika över kanten till de dinerande bordsgrannarna! Skämt åsido gick det trots allt ganska bra (han la sig snart ner med sin skärm och tittade på tecknat) men framför allt lugnades jag av den trevliga personalen.

Personal som förstått att det är gästens upplevelse som står i fokus har verkligen rätt jobb. Minsta lilla bekymrade blick från deras håll hade kunnat få mig ur balans och kanske hade jag till och med velat vända av oro att störa någon med vår blotta närvaro. Istället skrattade de lugnande och sa att det gick hur bra som helst att ha med barn och jag kände mig verkligen välkommen och kunde snart slappna av. Oj vad glad man bli som förälder av sådan restaurangpersonal!

IMG_5714_1

Så till maten. Jag var lite velig till en början, obeslutsam, funderade, kunde inte bestämma mig. Igen räddade våra servitriser situationen; förklarade smaker, guidade, föreslog och tipsade. Otroligt bra. Till exempel ville de verkligen att vi skulle prova pastarätten Love Letters som jag tyckte lät tung på beskrivningen; pastablad fyllda med potatis och massor av sås. Men dela en föreslog de – och när den väl kom in slogs vi nästan om rätten, så fabulöst god var den!

I övrigt åt jag en grillad havsaborre med bläckfisk och salsa verde, och Kristofer åt en artistiskt balanserad ryggbiff med kantareller. Till efterrätt valde jag Chocolate Fallen Cake på en spegel av hallonsås och med vaniljglass till. Portionen var enorm men jag kunde knappt sluta äta för den var så god. Kristofer avslutade med en Blueberry Crumble med glass till.

IMG_5751_1

Genomgående drack vi goda passande viner som jag valde i samråd med sommeliern; en rysk urtrevlig kvinna som var mycket bra på att tyda mina beskrivningar på vad jag sökte. Hennes rekommendationer matchade på pricken!

IMG_5718_1

Kristofer som även har ett djupt intresse för och bloggar om cognac, var väldigt glad när den lilla dryckesvagnen kom in med ett urval av armagnacs och cognacs.

Här var dock situationen den omvända; det slutade med att han föreläste och gav råd till sommeliern! Hans slutliga val föll på Ragnaud Sabourin Fontvielle Alliance N°35 som är en Grand Champagne.

Det var en perfekt måltid och kväll sånär som på en detalj (som tyvärr är utmärkande för många restauranger); det är tråkigt att behöva avsluta sin mat till städande personal som byter dukar och höra slammer från köket vars dörrar öppnats eftersom kvällen anses vara slut.

Jag tycker sådant får vänta till sista gästen gått, särskilt på en restaurang där allt handlar om helhetsupplevelsen. Annars får man flytta fram hur sent man får boka bord. Vi bokade bord till kl 20 så välj lite tidigare om ni kan så slipper ni detta.

Kommentera gärna

Din e-postadress kommer inte publiceras.

SeaFun på Sociala medier