Lördagens middag på Silja Symphony åt vi på Happy Lobster. Valet av restaurang var enkelt; Tavolata hade vi ju redan testat, El Capitan kände vi inte för eftersom vi hade ätit kött dagen innan, Mundo kändes för enkelt, Bon Vivant kändes för exklusivt med barnvagn och femåring och Grande Buffet hade vi faktiskt blivit avrådda från av vänner.
Vi känner två olika sällskap som de senaste veckorna kryssat med samma fartyg och båda hörde av sig till mig eftersom de vet att jag skriver om kryssningar och berättade att de var missnöjda med buffén. Den enas kritik låg i att det var smaklöst och tråkigt, starkt upplyst och ocharmigt (dessertbordet hade de dock gillat). Det andra sällskapet hade upplevt det väldigt stökigt och trångt och var inte heller imponerade över maten.
Happy Lobster har vi ätit på förut och varit väldigt nöjda. Oftast har vi tagit skaldjursplatån som enligt mig är den bästa på Östersjön, men denna gång kändes det för kladdigt när vi samtidigt behövde hantera en baby som vi inte ville skulle lukta räkskal efteråt 🙂 .
Mannen tog en skaldjurstallrik till förrätt ändå och var mycket nöjd och till varmrätt valde han den ugnsbakade torskryggen (219 kr) och jag den ångade rödingen (233 kr). Vi var båda så nöjda att vi bara satt och hummade av njutning! Bådas rätter var heeeelt perfekta. Ja, allt annat i övrigt också faktiskt.
Servicen var otroligt trevlig, korrekt och hjälpsam. När jag velade om dryck till fick jag provsmaka vinet jag funderade på och när jag ändå inte tog det var det lika glada miner för det. Dessutom gjorde hon just det där som jag hade saknat från Tavolata kvällen före; presenterade rätterna. Stil rakt igenom alltså vilket vi uppskattade.
Kort om maten som ni ser på bild här nedan. Ugnsbakad torskrygg kom med potatispurée, rostad vitlök, bacon, bönor och pepprig citronsås. Mannen som är bra på såser och matlagning var imponerad, dessutom älskar han peppar så rätten var en fullträff för hans smakpalett!
Min ångade röding kom med halstrade pilgrimsmusslor, stekt blomkål, potatiskaka och senapssås. Även här var det som att köket hade skräddarsytt en rätt just för mig; jag älskar både röding, pilgrimsmusslor och blomkål! Såsen var också suverän till allt, det enda jag fann överflödigt var potatiskakan som jag lämnade.
Som avslutning delade vi på en lakritspannacotta (74 kr) som servitrisen rekommenderat. Återigen var hon omtänksam och trevlig och kom särskilt fram och undrade nervöst om den var till belåtenhet eftersom hon rekommenderat den. OM den var! Helt underbar! 🙂
Ännu en trevlig kväll alltså och innan alla sussade sött i sina bäddar hann mamma (jag!) med en turboshoppingrunda genom fem butiker innan de stängde. Med många kassar tillbaka efter en dryg halvtimme kändes det som att vi faktiskt hade hunnit med det mesta och det bästa under våra intensiva 40 timmar till havs!
Tillbaka i land i Värtahamnen igen sa sonen leende och förvånat: ”jag kommer inte ens ihåg färgen på vårt hus, så länge känns det som att vi varit borta!”. Och precis så kan det vara: en minisemester till havs känns bra mycket längre och kan innehålla bra mycket mer än man först kanske tror. 🙂
En kommentar på “Happy Lobster feeds happy people”